Jag ska ta tag i slutspurten nu. Veckan som gått infinner sig på top 3 över värsta veckorna hittills, men snart är rapporten från helvetet överstökad. Så fort skiten är färdig kommer jag springa tillbaka in i mitt gamla liv och vara glad igen. Detta betyder no more stress-mage, virrpanna och de hysteriskt nervösa skratten jag behövt dras med sedan askö dag 2.

Ser fram emot att äta riktig mat igen, fiskpinnar börjar bli tjatigt.

wake-up call

These are the friendly machines that wake me up every morning at 7 o'clock. Sometimes they hammer against the pavement, sometimes they are just driving. Sometimes there is a discotheque in my livingroom (bedroom) from the lights that they are using.

Is there a better way to wake up in the morning? I don't think so.

kingdom of heaven slirar på i bakgrunden. Kan inte förmå migsjälv att titta efter flera timmar i soffan - orlando bloom är inte som förr. Det är en tråkig kväll, vilket helt och hållet är mitt eget fel, och jag saknar dino. Hoppade finskan, och sedan både träning och rapportskrivning som jag tänkte göra istället. Vill mest att tiden bara ska gå så att dino kan komma hem och kramas.

Så självständig är jag..

kanske dag 5?

Fortfarande fullt upp på askö men livet är aningen lättare. Ikväll slutade vi i normal tid för en gångs skull och hann med grekisk afton och vin. Vet faktiskt inte riktigt varför jag sitter uppe trots att jag ska upp tidigt imorgon, men jag antar att jag har tröttnat på att bara göra nyttigt och vill göra vanliga saker igen. Som att blogga till exempel :) Här är lite bilder!

Dag 3

Klockan är kvart i tolv och jag bestämmer mig för att sluta renskriva anteckningar. Orkar inte mer. Har jobbat hela dagen i labb och är måttligt utmattad, inte som igår dock.

Morgonen var jobbig, klockan ringde aldrig TROTS att jag ställt in alarmet rätt (jag kollade efter) och adam knackade på 10 minuter innan lektionen började och frågade hur det var med mig. Fresh and dandy. Jag hade tänkt duscha och allt, vilket jag inte hann med så jag har gått omkring som en stinkande slickad katt hela dagen. Det blev inte direkt bättre av matos-stanken som smög sig in i mina kläder - men framförallt mitt hår - efter middagsgörandet, men med tanke på hur goda de där champinjonerna blev, så känns det ändå som om det var värt att stinka som en gris i ett par timmar. Att vara mätt och belåten är ändå guld värt.

Nu låter ju det som om jag vantrivs här på askö, men det är faktiskt riktigt trevligt mellan varven. Vi är bara 6 elever så man blir riktigt tighta här, lär iaf känna varandra och även läraren och hans trevliga kinesiska assistent. (Mellan alla labbrusher..) Det är bara lite... intensivt. Har dock fått höra om kinesisk skolgång och jämför mig konstant med små söta kinesiska skolbarn vilket får mig att uthärda när det är som jobbigast. Kan de så kan jag.. eller nåt.