söndag 27 juni 2010

midsommardagen

Jag måste verkligen skaffa mig en större bekantskapskrets.
Det här går ju inte.
Uppsminkad, småfull. Now what?

torsdag 17 juni 2010

public service

Som ni alla säkert har förstått så har en hyfsat stor del av mina sjukskrivna timmar spenderats framför tvn. Det visas en jävla massa skit på tv, vilket jag tror att de flesta håller med om även utan större erfarenhet av sysslolösa dagar. Jag har dock blivit positivt överraskad. De här dagarna har jag visserligen varit deppig, sysslolös, och drabbad av prestationsångest, men jag har även blivit sjukt allmänbildad. Det visar sig, att även genom att titta på tv kan man lära sig saker om världen. Jag har sett dokumentärer (ibland dokumentärserier eller helt enkelt vanliga program) som debatterar och/eller informerar om Sydafrika och VM i Sydafrika, prostitution i Europa, USAs terrorkrig och sjukvårdssystem, monarkin och dess historia i Sverige, oljespill och global uppvärmning. Jag trodde faktiskt inte att detta förekom i sådan utsträckning.
Jag har kommit fram till att:
a. Det visas faktiskt program på tv i syfte att utbilda och informera oss invånare om vad som händer i världen, varför det händer, och från vilka synvinklar det kan belysas.
b. Även vinstdrivande tv-kanaler visar dessa typer av program.
och c. det kanske ändå finns hopp för att svenne banan blir mer medveten och börjar skaffa sig en åsikt.

Så, det kan faktiskt vara värt att kolla igenom tv-tablån en eller kanske två gånger varje dag. TV4's utbud har under dessa dagar sträckt sig till väletablerade biosuccé-dokumentärer à la Michael Moore vilket man kan ha åsikter om. Även det faktum att det må vara ett spel för gallerierna att slinka in en eller två dokumentärfilmer i månaden för att sedan kunna säga att man bidrar till att svenskarna blir mer allmänbildade, men det är andra diskussioner. Summan av kardemumman är ändå att det faktiskt finns en möjlighet att lära sig saker genom att titta på burken utan att behöva ha en specialkanal, och det blev iaf jag överraskad över.

onsdag 16 juni 2010

att vara fast

Det är svårt att hitta på nya saker att göra när man har ägnat sig åt att försöka hålla sig sysselsatt under en veckas tid. Även om jag kommer på nya idéer om hur jag ska berika mitt liv på bästa sätt (...) så når ändå fantasin sin gräns, jag har upptäckt att jag bara gör samma saker om och om igen. Det som till en början var kreativt och spännande har blivit måsten och desperata försök att undvika tristess, och jag har återigen fastnat framför skitprogram på tv. Jag lyckades iofs avsluta en bok ganska så nyss, men lyckades inte riktigt hålla kvar vid den där lite stolta känslan över att jag lyckats slutföra något, utan blev ganska snabbt lite ängslig över vad jag nu skulle ta mig till.

Det blir liksom inte bättre av att solen lyser utanför eftersom det påminner mig om de somriga saker jag skulle kunnat ha för mig om jag hade haft två fungerande fötter.

Under två tillfällen i morse tänkte jag på de barn i sydafrika jag såg i den där dokumentärserien, och en cp-skadad livsglad man som skrivit en bok (och fick prata med malou som jag förövrigt inte tycker om). Jag tänkte att jag faktiskt hade riktigt tur som inte var fattig, utan föräldrar, och cp och under ett par minuter var jag nog tacksam och munter istället för bitter, rastlös och deppig. Det var en hyfsat skön omväxling.

torsdag 10 juni 2010

http://svtplay.se/t/133827/seriestart__fotbollsfruar_i_sydafrika
Idag var jag och foten på balkongen. jag läste - foten solade. Det blir intressant att veta om det blåa, uppsvullna området kommer att bli mer eller mindre brunt än den "vanliga" huden. Reflektion ökar ju med ljusare färg. Albedo alltså.. fast det kanske inte har o göra med pigment..

Missade xena idag.

Jag tycker att alla borde titta på dokumentärserien som går kl 18 på tvåan hela veckan. Jag grät igår och jag grät idag. Det är ett gäng tjejer (som råkar vara fotbollsfruar vilket nog är anledningen till att jag inte fortsatte mitt zappande vid första anblick) i min ålder som åker till Sydafrika och volontärjobbar på olika ställen som tar hand om de fattiga och utstötta delarna av landet, och jag har aldrig någonsin sett en sådan gripande dokumentärserie tidigare. Den går rakt in i hjärtat.

Nu blir det flight of the conchords. Och missa inte Nip/Tuck ikväll!
Shit. jag har en tv-blogg..

tisdag 8 juni 2010

då vs nu

Då: Härlig seglats i skärgården i liten träbåt tillsammans med min geo-familj PLUS vin i blodet
Nu: Hemma hoppandes på ett ben och med värkande svullen fot inlindad i bandage, med xena och diverse skitserier på tv som enda sällskap.