En ledig tisdag

Jag hade en lång filmkväll igår med Kris och sov längre än planerat imorse; vaknade vid lunchtid och hetsade upp för att inte slösa bort min lediga dag. Tänkte att visst, även om jag inte kommer hinna göra en dagstur till en annan stad så har jag god tid att upptäcka saker här i stan. Så jag begav mig till tunnelbanan med min nya bok, kamera och vattenflaska, hoppade på och började läsa. Jag har precis börjat läsa på tunnelbanan, och jag är nöjd över min nya vana för allt blir så mkt finare då. Det är så lugnt och avslappnande. I det här fallet för avslappnande, för jag hoppade på fel tunnelbana, hamnade i fel ände av den och fick åka tillbaka. Hoppade av vid en annan station än planerat och plötsligt så var hiking på schemat istället för tempelutforskning.

Ibland blir verkligen slumpen bra och det här var en sådan dag.

Solen sken, husen blev lägre och lägre och tillslut var allt stadsbrus borta. Jag såg till och med en blå himmel! (Ända sedan jag kom hit har taipeihimlen varit vit-disig. Lite grand som ett matt moln fast utan fluff). Gick på skogsvägar och hittade ett tempel, gick på gamla stentrappor uppför berg och bara njöt. Sedan kom utsikten.

Jag försökte ta en massa bilder på vägen men allt blev bara dåligt, men det känns okej ändå.

Kan knappt bärga mig till nästa helg, för även om jag gillar stadsbrus och får adrenalin av lysande skyskrapor så är jag nog en småstadsmänniska som trivs bäst när trafikbrusen inte stör och jag kan sitta på en bänk och samtala med migsjälv utan att bli avbryten av människor som går in i mig.