Jag sitter i skolan igen. Har spenderat vad som känns som hela morgonen (egentligen: 2 timmar) med att försöka lösa mitt krashade-hårddisk-problem och nu är det bara ett telefonsamtal mellan mig och en mysdag med bokläsande i min lägenhet.

Det regnar och jag ångrade redan när klockan ringde att jag lovat daniel att komma till skolan vid 11, men jag tog mig upp ändå, vilket nog var bäst eftersom grafifoto hörde av sig en timme senare och berättade att det blivit fel med min beställning.

suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck suck

Min fantastiska mormor sitter mest inne hela dagarna när jag och mamma försöker få med henne på diverse promenader till apoteket och mataffären. Kanske är det ett medvetet val av henne för att få vara själv utan oss som försöker passa upp på henne så mycket som möjligt, men det är ändå synd. Är det så att bli gammal? Hon sitter mest i sin gungstol och knarrar, tittar ut genom fönstret, och lyssnar på finsk tango. Är det en bra dag så går hon ut i 30 minuter och sitter i gungan med sina skvallergrannar. Hon verkar dock inte missnöjd, inte ens uttråkad, även om man ibland kan ana en sorts missnöje i hennes blick. På söndagarna sitter hon också inne, sätter på radion och lyssnar på gudstjänst och jesus-sånger. Förut brukade hon gå till kyrkogården en gång i veckan för att lyssna på gudstjänst eller pyssla om gravarna där min morbror Pentti och min morfar ligger, men det orkar hon inte längre.

Hennes liv går på rutin, ingenting skiljer en dag från en annan, och det gör mig så förundrad att hon faktiskt verkar trivas med det. Kommer jag också göra det när jag är 89? Det ligger så otroligt långt ifrån hur jag ser mitt liv som pensionär. Och.. inte ens en promenad? Det går dagar när solen skiner från det att den går upp till att den går ner och hon sitter inne, har på sin höjd dörren uppe för att få in lite friskluft. Hur funkar det egentligen?

Dagens porrdvdtitel "Married but loving wet pussy"

Det är sjukt hur man kan längta efter att få blogga av sig, men när man sedan får tillfälle så kommer ingenting alls. Detsamma med mail. Fan, jag har blivit en sådan där tråkig mailare.

Jag är hursomhellst i kuhmo och hälsar på min mormor tillsammans med min käre mor. Eftersom jag inte kan prata finska så är jag och min mormor stumma inför varandra, om man bortser från varma leenden och stirrblickar när den andra av oss pratar med mamma. Det är skumt.

Här är hon iaf. Hon gillar att lösa korsord.

mellanlandning

Överraskade snabbt, och framförallt GRATIS, wifi gör helsingfors' flygplats till en självklar vinnare av den åtråvärda benämningen "dagens favoritflygplats".

sista kvällen i kungsör

Efter en dag med rykande, nästan brinnande däck, fika och lyxsallad på Silvia, och ett uthålligt solande i Sundbyholm har jag äntligen bestämt mig för att gå och lägga mig. Jag flyger till Finland imorgon så jag borde sovit för länge sedan, men packningen drog ut på tiden och jag ville hinna googla finska fotografer innan jag drar för att få lite finsk input inför mitt projekt. Har verkligen fastnat för Susanna Majuri.

Kollade på väderleksrapporter över finska nordlandet och det ser inte bra ut - verkar mest bli regn hela veckan, men jag tänker fortsätta hoppas på solssken ändå. Om det regnar kommer det bli svårt att klara en småstad som Kuhmo i 10 dagar, trots mina 4 böcker.

Såhär dagen innan resan har jag gripits av en mindre panik över att jag inte kan någon finska. Går igenom det här varje gång jag har en finlandsresa inplanerad; mitt modersmål är verkligen något jag borde ha tagit tag i vid det här laget. Jag är för gammal för att skylla på att mamma inte lärt mig snacka under min uppväxt. Bar ur samtliga överfulla lådor ur min garderob i jakt på den gamla finskaboken min mamma köpte till mig för 5 år sedan, men när jag, med kroppen full av panik, rusade över till henne för att fråga plockade hon fram boken ur hennes bokhylla. Hon visste exakt var den låg. Nu finns den nedpackad i mitt handbagage.

Off I go.

back in business

Befinner mig i kära Kungsör för att hälsa på familjen, men framförallt för att fira min syster Katja's 30-års dag. Dagen till ära har jag på mig min nya klänning, direktimporterad från Nice med min trogne följeslagare Adèle de la Crème. Det känns lite ovant, men jag härdar ut och lär mig att leva ett vanligt liv utan lår-ångest.

Jag var på promenad i duggregnet igår för att försöka tampas med min pms-ångest, och det fick någorlunda önskad effekt. Det är typiskt hur allt kan vändas från hyper-trevligt till super-deppigt och att allting som händer runtomkring en helt plötsligt får en ny, tragisk, djupare mening. Jag kommer nog aldrig riktigt lära mig att inte ta allt på för stort allvar dagarna innan mens. Men ändå, här är jag och jag har inte tagit livet av mig. Det måste ju vara något att hurra för ändå. :)

mommy's gone

Så sitter jag återigen ensam i mitt lilla krypin. Adèle har försvunnit till varmare breddgrader hos Martin och lämnat mig med min käre teve och rena disk, och jag måste erkänna att det är lite tomt trots det faktum att hon faktiskt bara sovit här två nätter. Dessutom har jag svårare att ignorera morgondagens redovisning när jag inte har någon att PRATA med, vilket betyder att jag kommer behöva gå igenom den om en liten liten stund.

Ikväll vill jag bli fotoassistent på heltid i New York och bo i en fin mysig takvåning med utsikt över hela stan, och det känns härligt att ha ett litet vagt mål eller önskan, även om den säkert kommer tyna bort imorgon när klockan inte är nära midnatt. Små infall kan faktiskt vara mysiga även om man är medveten om att de kanske inte egentligen är klockrent och passar ihop med resten av ens planer.

Namnlista MOT förbudet mot gatumusik i göteborg

http://www.namninsamling.com/gatumusikgbg

alla borde skriva på NU !

kvällningen

Igår var jag och Lina i slottsskogen och tittade på den nya sälungen som föddes i förrgår. Det var definitivt veckans, om inte månadens, höjdpunkt. Fan vad jag älskar sälar.

Tog en liten kvällspromenad idag för att jämna ut dagens motionsslinga jag inte sprang, och det var mycket uppskattat. Det var sent, men jag har lärt mig att ju senare desto bättre, för göteborg är verkligen som vackrast på kvällen. Det är helt galet vilken härlig stad jag får spendera sommaren i. Thåström och Anna Ternheim spelade i Trädgårdsföreningen, som är en liten park mitt inne i stan, och det hördes över hela staden när han (thåström) bräkte på. Jag gillar ju inte Thåström egentligen, mendet kom ändå något stämningsfullt vemod över mig när jag gick omkring själv vid älvskanten förbi alla människor som satt ner i gräset och lyssnade. Jag önskade att dino var med, och känslan bara växte starkare när jag gick förbi alla fina restaurangers uteserveringar.

Jag drog slutsatsen att min PMS har börjat när jag kände gråten i halsen.

Imorgon ska jag fotografera söta små tanter på stan. Tänkte ta mig över den där spärren som inte tillåter mig att fota främlingar. Det blir tufft.